Släkt det är något man skapar

Jag blev inspirerad av Nybyggarna2000-talet som beskrev hur deras barnflicka har blivit en del av deras familj, för släktband är en sak om man håller på med släktforskning och en helt annan sak i verkligheten. En kompis till mig som är 45+ var ut på en afterwork som ett företag anordnade, där träffar han en kompis dotter som är i 20-årsåldern som är receptionist på företaget. Hennes chefer började undra hur de två kunde känna varandra, och gissade väl på någon ungdomstränare eller före detta granne. Själv visste hon inte riktigt hur hon skulle förklara så hon slängde ut sig ”han är liksom släkt”. Vilket släktforskarmässigt är helt fel, de har inga blodsband och inget ingifte och han har inte varit ihop med hennes mamma. Han är vän till hennes mamma och gudfar åt hennes lillebror, alltså är det helt rätt, det är liksom släkt på något sätt.

Själv är jag uppvuxen med hälften av mina kusiner på andra sidan Sverige, de var självklart mina kusiner och vi träffades varje år, men inte alls lika mycket som min ”kusin-kusin”. Folk börjar alltid rätta mig när jag nämner min kusin-kusin och förklarar att det heter syssling. Men sysslingar har någon gemensam anmoder/anfader, de har alltså någon gemensam gammelfarmor/gammelmorfar, det har inte min kusin-kusin och jag. Vi har ett par kusiner gemensamt, men mina kusiner har gemensam mormor/morfar med mig, och gemensam farmor/farfar med min kusin-kusin. Vi är alltså släkt-i-släkten, men har inga blodsband oss emellan. Det förhindrade inte att vi träffades ofta hemma hos våra gemensamma kusiner.

På samma sätt har jag en avlägsen släkting som kontakt på facebook och vi ses på släktträffar trots att han är ganska avlägset släkt med oss andra, han är kusinbarn till min farmor. Han är så trevlig och smälter så bra in och han var ett väldigt bra stöd för min farmor när hon blev äldre. Vi har helt enkelt adopterat in honom i släkten.

En del anser att man måste umgås med släkten för att de är släkt, så ser inte jag det. Skulle jag tycka att någon släkting vore helt hemsk så skulle jag faktiskt se till att inte träffa den i onödan. Visst till bröllop och begravningar kan man inte undvika sådant, men man behöver inte fira jul tillsammans bara för att man är släkt.

Och lite på samma sätt som Nybyggarna skriver och som min kompis dotter så har jag nog byggt ut min släkt lite, en del vänner är mer än vänner för mig de är en del av min familj helt enkelt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s